Trots alla (kÀnns i alla fall som) hundratals flygresor jag har bokat i mitt liv, har jag nog aldrig varit sÄ nervös som nÀr jag bara för ett par minuter sedan klickade pÄ "BekrÀfta betalning" pÄ Norwegians hemsida. Nu har jag alltsÄ bokat en enkelresa hÀr frÄn Göteborg till Barcelona för att Äka dit och plugga pÄ Universitat de Barcelona i en termin. Flygresan Àr bokad till den 12 september, vilket ger mig ett par dagar att lÀra kÀnna staden innan skolan börjar den 17 september.
Ni som lÀser min blogg vet sÀkert allt detta, men jag har redan skaffat mig lÀgenhet i Barcelona, och kommer bo ca. 4 kilometer ifrÄn skolan. Dessutom bor jag ungefÀr 300 meter frÄn fotbollsstadion Camp Nou, sÄ vi fÄr vÀl hoppas att jag kanske kan gÄ pÄ nÄn av Barcelonas matcher nÄn gÄng! Kommer bo i en lÀgenhet med tvÄ rum som jag troligen kommer dela ihop med nÄgon, men med vem vet jag inte Ànnu.
Har fixat och pillat med allt vad kursval heter de senaste dagarna, men det Àr sÄ trÄkigt sÄ jag tÀnkte bespara er besvÀret att behöva lÀsa om det, haha. Men jag var i alla fall ivÀg pÄ skolan hÀr igÄr och trÀffade min studievÀgledare och fick lite pÄskrifter och stÀmplar pÄ en massa papper som jag ska ha med mig till Barcelona. Fick Àven ett försÀkringskort, som gör att jag Àr försÀkrad under hela resan, bl.a. mot sjukdom. FörsÀkringen jag har Àr helt sinnessjuk, dÄ den ersÀtter mig med upp till 10 miljoner svenska kronor om jag skulle bli bestulen pÄ materiella saker. Helt sjukt, vem Àger ens saker för 10 miljoner!? Men men, tur att jag Àr fullförsÀkrad i alla fall, haha!
MĂ„nga av er kommer nu sĂ€kert stĂ€lla den klassiska sportfrĂ„gan "Hur kĂ€nns det?", nu nĂ€r jag har bokat. Helt Ă€rligt sĂ„ kĂ€nns allting rĂ€tt overkligt. PĂ„ ett vis kĂ€nns det som att jag frĂ„n och med nu ska lĂ€mna Göteborg och aldrig komma tillbaka, men pĂ„ ett annat vis tĂ€nker jag "Ăh, det Ă€r ju bara fem mĂ„nader av mitt förhoppningsvis vĂ€ldigt lĂ„nga liv". Och det sistnĂ€mnda tankesĂ€ttet gör allting lite mindre lĂ€skigt. Herregud, nĂ€r jag var 19 Ă„r satte jag mig pĂ„ ett plan och flög fan till Australien, 16 000 kilometer hemifrĂ„n, för att vara borta pĂ„ obestĂ€md tid. Nu ska jag "bara" flyga till Spanien, som endast Ă€r en tretimmarsflygning hem, sĂ„ jag kan till och med Ă„ka hem bara över en helg om jag vill.
"Problemet" nu, om man jÀmför med nÀr jag flög till Australien Àr att jag trivs sÄ fruktansvÀrt bra med mitt liv hÀr hemma. NÀr jag bokade resan till Australien bodde jag i en andrahandslÀgenhet i Malmö och hade inga direkta planer för framtiden. Nu dÀremot bor jag i Göteborg som jag Àlskar mer och mer för varje dag, jag Àlskar mitt jobb pÄ hotellet och jag och Fredrik har börjat kolla pÄ att köpa en bostadsrÀtt tillsammans. Allting hÀr hemma Àr nÀstintill perfekt (om vi bara kan hitta vÄr drömlÀgenhet), och pÄ ett vis kÀnns det trÄkigt att det nu ska ta slut till hösten. Fast egentligen Àr jag ju rÀtt dum, för Äterigen sÄ Àr det bara fem mÄnader av mitt liv. Göteborg och Fredrik och lÀgenhetssökandet kommer finnas kvar hela hösten, och nÀr jag kommer hem, sÄ det Àr ju inte direkt slutet pÄ nÄgonting det hÀr. Det Àr snarare början pÄ en förhoppningsvis jÀttespÀnnande termin i Barcelona.
Senast igÄr kom det in en japansk (!) kvinna pÄ jobbet som pratade spanska och jag blir alltid lika peppad nÀr jag lyckas prata felfri spanska och kunna föra en konversation. För det Àr ju det som Àr mÄlet med terminen i Barcelona, att kunna prata spanska nÀstintill obehindrat nÀr jag kommer hem. För jag vet att det kommer ta mycket lÀngre tid att lÀra mig prata ordentligt om jag bara pluggar hÀr hemma. Jag vet ju bara hur snabbt det gick i Australien att komma in i vardagsengelskan. Inte för att jag nÄnsin har dragit mig för att prata engelska, men nÀr folk bÄde nÀr jag var i Australien och nu hÀr hemma (framförallt engelsktalande gÀster) pÄ jobbet Àr helt övertygade om att jag Àr amerikan sÄ vet jag ju hur nyttigt det Àr att bo i landet i frÄga.
Dessutom vet jag att om jag inte skulle Äka, sÄ kommer jag sitta dÀr om 5, 10, 15 Är och tÀnka "Varför tog jag inte chansen nÀr jag hade den?". Jag kommer Ängra mig sÄ fruktansvÀrt om jag inte ens ger det en chans. Om jag inte skulle trivas sÄ vet jag att jag alltid kan Äka hem igen. Nu sÀger jag inte att jag inte kommer trivas, men vetskapen om att jag kan Äka hem om det skulle skita sig gör allting mycket lÀttare. Dessutom sÄ har ju typ 90% av alla jag har berÀttat för att jag ska flytta till Barcelona sagt att ni vill komma och hÀlsa pÄ, vilket ocksÄ gör allting mycket bÀttre, haha.
HÀr pÄ hemmafronten kommer Fredrik ha en inneboende hÀr under hösten, för att dryga ut hyran lite. Och det Àr faktiskt min Àlskade My som kommer hyra vÄrat gÀstrum, dÄ hon ska börja plugga hÀr i Göteborg! SÄ jÀkla typiskt att hon flyttar hit dÄ jag flyttar hÀrifrÄn, men hon ska plugga hÀr i tvÄ Är, sÄ nÀr jag kommer hem frÄn Barcelona har jag ytterligare en grej att se fram emot! Och innan ni ens tÀnker tanken, nej, det kÀnns inte skumt att min pojkvÀn bor tillsammans med min kompis. Utan hellre det Àn att nÄn frÀmmande mÀnniska ska bo hÀr och ha min plats i mitt badrumsskÄp. Nej, det hÀr kÀnns vÀldigt bra. My kommer att leta nÄt eget medan hon bor hÀr, vilket sÄklart Àr mycket lÀttare att göra pÄ plats frÄn Göteborg Àn att behöva leta lÀgenheter pÄ nÀtet frÄn VÀxjö.
Herregud, jag har ju verkligen en sjukdom som kallas Kan-inte-sluta-skriva-nÀr-jag-vÀl-har-kommit-igÄng-sjukan, sÄ nu lÀgger jag ner det hÀr. I vanliga fall blir det vÀl en uppdatering nÄn dag innan avresa, dvs. om typ en mÄnad. Fram tills dess ska jag jobba ca. 10 pass till, Äka hem till mamma en vecka, eventuellt ocksÄ ett besök hos pappsen, njuta av Göteborg och umgÄs med Fredrik sÄ mycket som möjligt.
Hej och hopp!