februari 26, 2010

Abu Dhabi

Gratis Internet gillar vi! Tro inte att jag Ă€r hemma i Sverige Ă€nnu bara för att jag uppdaterar, utan jag har hittat gratis trĂ„dlös anslutning pĂ„ Abu Dhabi International Airport. Perfektus! BerĂ€ttar lite vad som har hĂ€nt de senaste dygnen sĂ„ fĂ„r ni som sagt en rapport om hur det kĂ€nns att vara hemma nĂ€r jag vĂ€l Ă€r hemma.

Klev upp vid 05.30 pÄ torsdagmorgon Àven fast Daniels flyg inte skulle gÄ förrÀn vid 11. Men vi hade rÀknat in morgontrafiken + avlÀmningen av bilen ocksÄ och det Àr ju bÀttre att vara i tid Àn att komma försent. SÄ vid 06.30 gick vi frÄn hostelet i Auckland för att gÄ till vÄran bil som vi hade parkerat ca. en halvtimme bort eftersom det var gratis parkering pÄ den gatan.

Vi vandrar ivÀg och det första jag sÀger Àr "Men lÀmnade vi bakluckan öppen?" Daniel sÀger sÄklart nej och nÀr jag ska lÄsa upp bilen sÀger jag "Men vafan, hÀr Àr det ju öppet! Och pÄ passagerarsidan med!". Det Àr dÄ Daniel upptÀcker att den lilla fönsterrutan pÄ vÀnstra bildörren Àr sönderslagen och det Àr glassplitter pÄ gatan och inne i baksÀtet. Jahopp, inbrott i bilen. Vi hade som tur var tömt bilen pÄ alla vÄra saker, inklusive en pÄse med mina klackskor jag köpte i Nelson som alltid har legat i bilen dÄ jag inte har anvÀnt skorna nÄnting hÀr. SÄ vi hade ingenting kvar i bilen, inte ens nÄn broschyr eller sÄ eftersom vi tömde bilen innan vi parkerade den dÀr. Det lustiga var att det enda som var borta, var den tjocka kartan frÄn Jucy som lÄg i handskfacket, haha. MÄste ha varit nÄn desperat backpacker som letade en karta och sÄg Jucy loggan pÄ vÄran bil och bestÀmde sig för att det mÄste finnas en vÀgkarta i en hyrbil. SÄ vi ringde till Jucy Àven fast vi var pÄ vÀg dit, bara för att rapportera felet, men dom sa att det var inget vi skulle bry oss om eftersom vi har full försÀkring. SÄ vi Äkte ut till flygplatsen och fick lite extra aircondition, haha. Vi har ju ÀndÄ haft jÀvligt tur med bilen, att bÄda olyckor hÀnde i Auckland och inte nÀr vi har varit mitt ute i ingenstans. Inte sÄ kul att vara ute i till exempel Franz Josef om nÄn har slagit in bilrutan, sÄ man mÄste planera om hela resvÀgen. Tur i oturen ocksÄ att olyckorna hÀnde i slutet av resan sÄ vi slapp bekymra oss om det.

Det var inga problem att lÀmna av bilen, utan vi sa bara att vi hade ringt bÄde angÄende repan i lacken och inbrottet men tjejen vi pratade med pÄ kontoret sa att det inte var nÄgot vi skulle oroa oss för, sÄ vi lÀmnade bara nyckeln och vandrade sen till inrikesterminalen. Hade ett par timmar att döda innan Daniels flyg skulle gÄ, sÄ vi satt lite vid flygplatsens gratisinternet och tog sen lite frukost pÄ Sumo Salad. Vid dryga halv 11 vandrade Daniel ivÀg till sin gate och jag promenerade till utrikesterminalen med tÄrar i ögonen. KÀndes verkligen inte kul att skiljas frÄn Daniel och inte heller inse att det faktiskt pÄ riktigt var slut pÄ resandet. Det kommer troligen ta ett tag innan jag kan stÀlla om mig till livet hÀr hemma.

Sen hade jag sex timmar för mig sjÀlv innan mitt flyg skulle gÄ till Sydney sÄ jag satte mig och lÀste ett bra tag och kÀkade sen en Subwaymacka innan jag gick till sÀkerhetskontrollen. Och för första gÄngen tog dom min handvÀska för det fanns nÄt "misstÀnkt" i den. Jag hade ju lagt alla mina vÀtskor i en genomskinlig plastpÄse men nÀr dom letade igenom vÀskan hittade dom tvÄ handcremer som jag alltid har dÀr, som jag inte ens tÀnkte pÄ. SÄ det var inga problem, men det Àr klart att man funderar pÄ om dom kommer ta och slÀnga nÄt man har i vÀskan nÀr dom norpar Ät sig den.

Jag strosade mest runt pĂ„ flygplatsen i Sydney innan vi boardade vid 21-tiden. Fick fönsterplats och det var ett plan med Ă„tta sĂ€ten i bredd, dvs. tvĂ„, fyra, tvĂ„. Satt bredvid en halvlĂ€skig gubbe frĂ„n Cypern men jag behövde inte snacka med honom sĂ„ mycket för direkt efter vi hade fĂ„tt in vĂ„ran mat gick jag och borstade tĂ€nderna och sĂ„ slocknade jag direkt. Jag Ă„t inte sĂ„ mycket mat eftersom jag var sĂ„ jĂ€vla trött att jag var helt krĂ€kfĂ€rdig. SĂ„ jag petade i mig maten sĂ„ snabbt jag kunde för att fĂ„ sova sĂ„ snabbt som möjligt. I Australien vred jag ju tillbaka klockan tvĂ„ timmar frĂ„n den Nya ZeelĂ€ndska tiden sĂ„ middagen pĂ„ planet Ă„t ju jag vid 2-tiden pĂ„ natten, Nya ZeelĂ€ndsk tid. SĂ„ jag pluttade i iPoden och sov hela nio timmar. SĂ„ nĂ€r jag vaknade var det bara 3½ timme kvar. Kan knappt förstĂ„ att jag satt pĂ„ det dĂ€r jĂ€kla planet i dryga 15 timmar. Det Ă€r den lĂ€ngsta flygningen jag nĂ„nsin har gjort. Att flyga till Thailand frĂ„n Stockholm pĂ„ 11 timmar kĂ€nns ju som en fis i rymden nu, haha. Vaknade som sagt ungefĂ€r tre timmar innan vi landade, och jag valde en dĂ„lig film i skĂ€rmen framför mig och kollade pĂ„ samtidigt som jag bestĂ€llde in vĂ„fflor till frukost. Inte för att jag gillar att Ă€ta sött till frukost, men jag klarar helt enkelt inte av den obligatoriska flygplans omeletten eller Ă€ggröran med nĂ„n svettig korv till och mosiga tomater. FĂ„r kvĂ€ljningar bara jag tĂ€nker pĂ„ det. SĂ„ jag kĂ€kade vĂ„fflor med inlagda pĂ€ron och sylt till frulle. Helt okej faktiskt.

Hur som helst sĂ„ Ă€r jag i Abu Dhabi i Förenade Arabemiraten just nu. Hittade ett gĂ€ng gratisdatorer som jag satte mig vid först men upptĂ€ckte sedan att dom Ă€ven har gratis trĂ„dlöst hĂ€r sĂ„ jag kan anvĂ€nda min egen dator. Heja Abu Dhabi! Är lite mer Ă€n en timme kvar tills jag boardar flyget till Bryssel, sĂ„ vid 9 pĂ„ morgonen avgĂ„r det hĂ€rifrĂ„n. Jag har egentligen ingen aning om vad klockan Ă€r hemma nu nĂ€r jag har kastats fram och tillbaka mellan tidszonerna. Tror dock att det Ă€r 3 timmar före i tiden hĂ€r, sĂ„ att klockan Ă€r strax efter fyra pĂ„ natten hemma.

Flygningen hÀrifrÄn och till Bryssel tar 7-8 timmar tror jag. Sen Àr det vÀntan i tvÄ timmar i Bryssel och sista flygningen till Göteborg Àr bara pÄ tvÄ timmar. SÄ om dryga 14-15 timmar sÀtter jag fötterna pÄ svensk mark igen.

HÀr fÄr ni lite bilder frÄn gÄrdagen och Àven i skrivande stund nÀr jag sitter hÀr i Arabland!

Pussar och kramar

PÄ Aucklands flygplats. HejdÄ, bror!
 
Abu Dhabi International Airport
 
SjÀlvklart har dom stjÀrtdusch pÄ toaletten!
 
Abu Dhabi
 
TrÄkigt med vÀntetid!!

februari 24, 2010

Sammanfattning - Nya Zeeland

Sjukt nog var vi nu nere pĂ„ sista resdagen. Sista dagen hĂ€r i Auckland har vi kollat in hamnen och gĂ„tt en redig promenad pĂ„ över en timme till en annan stadsdel för Daniel ville köpa en jacka som fanns i en butik dĂ€r. Jag inhandlade en svart handledsvĂ€ska, vilket jag har varit pĂ„ jakt efter ett bra tag. Imorgon blir det uppstigning vid 05.30 för att ta oss till flygplatsen. Daniel flyger till Queenstown vid 11-tiden men vi mĂ„ste hinna ta oss till flygplatsen, vilket tar ca. en timme och Ă€ven lĂ€mna av bilen pĂ„ Jucys kontor. Jag flyger till Sydney först vid 15.50 sĂ„ det blir en hel del vĂ€ntan för min del pĂ„ flygplatsen i Auckland. Flyger sen frĂ„n Sydney vid 21.50 dĂ„ jag flyger till Abu Dhabi i Förenade Arabemiraten. SĂ„ blir det dryga 3½ timmes vĂ€ntan dĂ€r innan jag flyger till Bryssel, dĂ€r jag vĂ€ntar i lite mer Ă€n 2 timmar. Flyger frĂ„n Bryssel vid 15.30 och kommer fram till Göteborg vid 17.20, om allt kommer gĂ„ som det ska, vilket vi fĂ„r hoppas.

Nu fÄr ni dÄ den sista sammanfattningen hÀr över mina Àventyr pÄ andra sidan jorden. Kan knappt fatta att jag har varit borta i över sju mÄnader och att det nu Àr dags att Äka hem. Innan jag börjar prata om hur jag tycker att det kÀnns ska ni fÄ en liten sammanfattning om resan hÀr pÄ Nya Zeeland.

Åkte frĂ„n Sydney vid 10-tiden pĂ„ morgonen den 30:e januari för att ta mig mot Queenstown. Resan hade jag bokat redan i augusti, nĂ€r jag fortfarande var kvar hos familjen i Cootamundra, dĂ„ jag ville sĂ€tta ett datum pĂ„ hur lĂ€nge jag skulle vara kvar dĂ€r. SĂ„ resan till Nya Zeeland hade ju varit bestĂ€md sen rĂ€tt lĂ€nge tillbaka och det kĂ€ndes lite mysko nĂ€r den 30:e januari infann sig och jag faktiskt skulle lĂ€mna Australien som hade varit mitt hem i ett halvĂ„r, och jag skulle sĂ€tta mina fötter i mitt drömland Nya Zeeland.

Innan det blev bestÀmt att Daniel skulle komma hit och resa tillsammans med mig sÄ hade jag egentligen ingen plan om vad jag skulle se eller vart jag skulle Äka nÀr jag vÀl kom hit. Jag hade egentligen inte hört sÄ mycket om varje stad heller, utan jag tyckte att det skulle vara smidigt att börja i Queenstown, eftersom det var en av de stÀder som lÄg lÀngst söderut, sÄ jag tÀnkte att jag kunde arbeta mig uppÄt i landet, vilket jag och Daniel ocksÄ har gjort nu. TÀnkte vÀl att jag skulle ta mig runt med buss, i stil med som jag gjorde i Australien. Jag vet inte riktigt nÀr det blev snack om att Daniel skulle komma hit och resa med mig, men det var prat om att han skulle komma till Australien och hÀlsa pÄ ett par veckor. Som sagt Àr jag lite osÀker pÄ nÀr det blev bestÀmt att han skulle komma till Nya Zeeland, men han bokade i alla fall resan nÄgon gÄng i oktober om jag inte minns fel.

Och för er som inte vet det sÄ kan jag ju sÀga att jag först inte ville att han skulle komma hit. Jag ville egentligen inte att nÄgon av er dÀrhemma skulle komma hit och hÀlsa pÄ mig. Det lÄter ganska sjukt med tanke pÄ den otroliga hemlÀngtan jag har haft i mina perioder och hur mycket jag har snackat om hur mycket jag saknar er. Men detta var innan jag hade trÀffat My, dvs. innan vi bestÀmde att vi skulle resa tillsammans, och jag var fortfarande instÀlld pÄ att stanna pÄ andra sidan jorden tills maj, vilket var planen frÄn början. Hur knÀppt det Àn lÄter sÄ kÀnde jag att det hÀr var "min" resa. Jag ville kunna sÀga nÀr jag kom hem att jag hade klarat mig sjÀlv pÄ pÄ andra sidan jorden i 10 mÄnader (juli-maj) och jag hade klarat mig utan problem.

Nu lĂ„ter det som att jag inte har saknat Daniel, eller saknat nĂ„n av er överhuvudtaget, men det har jag verkligen gjort. Men alla de hĂ€r "jag-vill-vara-sjĂ€lv-tankarna" Ă€ndrades nĂ€r jag trĂ€ffade My och jag insĂ„g hur jĂ€kla kul det var att umgĂ„s med nĂ„n och ha nĂ„n att dela alla upplevelser med. Ju mer jag tĂ€nkte pĂ„ det insĂ„g jag vilken bra idĂ© det var att resa tillsammans med Daniel. Sista familjeresan vi gjorde var till Dublin, Irland 2006 tillsammans med pappa och Maggan och han och jag har ju aldrig rest tillsammans bara vi tvĂ„. Sen bĂ„da tvĂ„ har flyttat hemifrĂ„n och inte setts sĂ„ ofta sĂ„ har vi (i alla fall enligt min mening) kommit varandra mycket nĂ€rmare och nĂ€r vi vĂ€l trĂ€ffas sĂ„ har vi jĂ€kligt roligt tillsammans. Även om det bara Ă€r för ett par dagar sĂ„ Ă€r det Ă€ndĂ„ sjukt kul att ses nĂ€r vi vĂ€l gör det. Dessutom hade inte jag trĂ€ffat Daniel sen i april 2009, sĂ„ det hade nĂ€stan inte trĂ€ffat honom pĂ„ 10 mĂ„nader innan han kom ner hit.

Av alla mina nÀra och kÀra dÀr hemma tror jag att Fredrik Àr den som kÀnner mig bÀst som person, men trots det och oavsett hur lÀnge jag har varit kompis med mÄnga av mina vÀnner dÀr hemma och oavsett hur kÀr jag Àr i Fredrik sÄ har jag uteslutet mest internskÀmt med Daniel. Vilket kanske inte Àr sÄ konstigt, med tanke pÄ att vi har vuxit upp tillsammans, och bott tillsammans i 16 Är (Daniel flyttade ju hemifrÄn nÀr han var 18, dvs. nÀr jag var 16). Beroende pÄ vem man reser med sÄ blir ju resan pÄ ett visst sÀtt, dvs. skulle jag ju sÀkerligen inte festat och svinat pÄ samma vis jag har gjort i Australien som om jag hade rest med Fredrik. Tror heller inte att det hade blivit sÄ mycket internskÀmt och styggheter som det har blivit mellan mig och Daniel som om det hade varit en tredje person med pÄ den hÀr resan.

Har varit sÄ skönt ocksÄ att vi i princip gÀllande allt har varit pÄ samma nivÄ. BÄde pengamÀssigt, vad som Àr vÀrt att betala för saker och ting, och nÀr det kommer till saker att göra. Vi ville bÄda göra bungyjump och Nevis Arc, och det var inget snack om saken nÀr vi vÀl var dÀr. Det var inte som ett par vi sÄg vid Arcen, dÀr tjejen var sÄ nervös och rÀdd sÄ hon grinade och bestÀmde sig för att inte göra det, sÄ killen var tvungen att följa med henne, utan att ha tagit sig en tur i Arcen han heller. Vi ville bÄda göra skydive och dÄ var det heller inget snack om saken att vi bÄda ville slÀnga oss ut ur ett litet plan pÄ 12 000 fots höjd. Vi ville bÄda gÄ pÄ glaciÀren i Franz Josef och paddla kajak i Abel Tasman. Visst att vi har diskuterat fram och tillbaka vilka turer vi ska göra och sÄ, men vi har ÀndÄ varit nöjda med beslutet nÀr vi gemensamt har kommit fram till vad vi ska göra. Vi har kompromissat och det Àr egentligen bara en gÄng vi rök ihop ordentligt nÀr vi skulle bestÀmma vad vi skulle göra, och det var nÀr vi var i Nelson, dÄ var vi oense vilken tur vi skulle göra i Abel Tasman. Om vi skulle paddla kajak eller Äka och simma med sÀlar. Vi visste inte att vi skulle göra det sistnÀmnda nÀr vi var i Kaikoura, eftersom vi inte ens dÄ hade bestÀmt att vi skulle Äka till Kaikoura, men allt har alltid ordnat sig till slut.

Nu har jag babblat pÄ allmÀnt om mig och Daniel, men tÀnkte snacka lite mer om sjÀlva resandet nu. Att hyra bil för att ta sig runt pÄ Nya Zeeland Àr nÀstan ett mÄste tycker jag, för att verkligen kunna njuta av den vackra naturen och bara kunna stanna till och titta pÄ utsikten. Det ger en ocksÄ en sÄn otrolig frihet att bara sticka ivÀg nÀr man vill och man kan stanna nÀr man vill lÀngs vÀgen. Dessutom nÀr det blev sÄ perfekt för vÄran del att vi bÄda tvÄ kunde köra bil, och inte bara Daniel som vi trodde frÄn början. Vi har kört sammanlagt ungefÀr 300 mil och i sjuuukt mÄnga timmar och pumpat massa musik och Àtit kilovis med riskakor i vÄran lilla frÀs Corolla. SjÀlvklart Àr det skönt att Äka buss ocksÄ, dÄ man inte behöver tÀnka pÄ parkeringsavgifter eller att man inte kan vara bakis eller trött för att ta sig frÄn A till B, men köra bil Àr lite roligare och lite mer intressant. I en buss kan du bara sitta helt oberörd och titta pÄ naturen, men det blir lite roligare att köra bil, speciellt nÀr man Àr tvÄ eller fler.

Och sjĂ€lvklart mĂ„ste jag ju bara upprepa för sjuttioelfte gĂ„ngen att Nya Zeeland Ă€r sjukt vackert. Jag minns nĂ€r jag och Daniel satt uppe pĂ„ berget i Queenstown och tittade ut över Lake Wakatipu och ser stan lĂ„ngt dĂ€r nere, inklĂ€md bland alla berg och fjĂ€ll. Även fast man ser det med egna ögon sĂ„ tror man inte att det Ă€r sant. Det Ă€r sĂ„ sjukt vackert. Det Ă€r sĂ„ man blir helt mĂ„llös. Och att cirkla ovanför Fox Glacier innan vi skulle hoppa fallskĂ€rm var ocksĂ„ helt overkligt. Det som Ă€r lite synd nĂ€r man har varit i det hĂ€r landet sĂ„ lĂ€nge som jag har varit Ă€r att det pĂ„ nĂ„t vis finns en grĂ€ns för hur mycket man kan insupa av naturen. Man kommer till en punkt dĂ€r man nĂ€stan glömmer bort att verkligen titta pĂ„ naturen och njuta av hur otroligt vackert det Ă€r. Men nĂ€r jag har kommit pĂ„ mig sjĂ€lv att vara lite ovetande om naturen, sĂ„ lĂ€gger jag verkligen mĂ€rke till det och jag har blivit lika imponerad varje gĂ„ng.

Nya Zeeland har verkligen alla typer av landskap man kan tÀnka sig. Det finns fjÀll, vulkaner, fjordar, öken, regnskog, glaciÀrer, kustlandskap med massor av marinliv t.ex. valar, delfiner, hajar och sÀlar, gröna lummiga kullar, stadsliv, nationalparker och verkligen allt man kan tÀnka sig. SÀg en enda landskapstyp och Nya Zeeland har det. Visst att det pÄminner om Norge men det finns inget land i vÀrlden som Àr som Nya Zeeland. Det Àr verkligen nÄgot alldeles extra.

De stÀllena vi har varit pÄ Àr i princip de stÀllena som alla Äker till nÀr dom Äker till Nya Zeeland och mÄnga sÀger ju att om man vill uppleva ett land "pÄ riktigt" ska man inte Äka till alla stÀllen som majoriteten Äker till. Men trots det har vi inte vantrivts pÄ nÄgot stÀlle vi har varit och Àven fast det kanske finns nÄgra pÀrlor vi inte Äkte till, sÄ har det inte gÄtt nÄgon nöd pÄ oss.

Och precis som nÀr jag skrev sammanfattningen om Australien tÀnkte jag frÀsa igenom vad som har varit bÀst och sÀmst pÄ resan.

BĂ€sta staden: Redan nĂ€r vi var i Queenstown, dvs. innan vi ens hade varit i nĂ„n annan stad eller by pĂ„ Nya Zeeland sĂ„ kom vi överens om att Queenstown helt enkelt har varit bĂ€sta staden vi har varit i. Det var jĂ€tteskönt vĂ€der, naturen runt om staden Ă€r helt sjuk vacker, det Ă€r en skön och avslappnad stĂ€mning och det Ă€r helt enkelt vĂ€ldigt soft att vara dĂ€r. För min del kunde det gĂ€rna ha varit en klĂ€dbutik eller tvĂ„ till dĂ€r, men bortsett frĂ„n det Ă€r Queenstown helt klart den bĂ€sta staden vi har varit i.

SĂ€msta staden: Nelson var kanske inte det roligaste stĂ€llet, men det berodde mest pĂ„ att hostelet var riktigt dĂ„ligt. Nelson steg i mina ögon dĂ„ vi hittade Cotton On och massa andra klĂ€dbutiker, som jag inte hade sett sen Australien, och pĂ„ grund av det blev det lite bĂ€ttre, men annars var det inte en jĂ€tterolig stad.

BĂ€sta hostelet: Helt klart det i ChristchurchDorset House Backpackers nĂ€r vi hade ett eget rum och sĂ„klart gratis Internet. Inte för att vi brukar kolla pĂ„ tv Ă€ven nĂ€r vi har haft det pĂ„ rummet, men vi hade tv pĂ„ rummet och hela hostelet var vĂ€ldigt mysigt. Skulle lĂ€tt stanna dĂ€r igen om jag skulle Ă„ka tillbaka till Christchurch.

SĂ€msta hostelet: 
Det i Nelson - Bumbles Backpackers eftersom personalen var otrevlig, köket var rĂ€tt ofrĂ€scht och rummet var litet och fuktigt. SĂ„ osmidigt av oss att vi valde att tvĂ€tta just pĂ„ det hostelet dĂ„ det knappt fanns nĂ„gra stĂ€llen att hĂ€nga upp tvĂ€tten pĂ„ rummet. Fördelen var vĂ€l att det var gratis att tvĂ€tta, men nej det var inget bra hostel alls.

Roligaste upplevelsen: Herregud, fattar inte ens varför jag skriver det, för det Ă€r helt omöjligt att sĂ€ga. SjĂ€lvklart Ă€r jag jĂ€vligt glad och stolt över mig sjĂ€lv att jag har hoppat bungyjump. För det Ă€r verkligen nĂ„got jag har velat göra i flera Ă„r, och nu har jag verkligen gjort det, och jag har fortfarande svĂ„rt att tro att jag verkligen har gjort det, haha! Men det krĂ€vs endel stake för att ta steget ut och jag har gjort det! Och dessutom Australasiens högsta pĂ„ 134 meter ocksĂ„. Finns fĂ„ upplevelser i mitt liv som slĂ„r det alltsĂ„. Men sjĂ€lvklart var ju skydiven sjukt rolig den ocksĂ„ och det Ă€r verkligen nĂ„t jag skulle vilja göra igen. Skydive kan man ju variera lite mer Ă€n bungyjump sĂ„ det skulle vara spĂ€nnande att kanske hoppa frĂ„n 15 000 fot och över nĂ„t annat typ av landskap.

TrÄkigaste upplevelsen:
 Helt Ă€rligt ingenting. Ingenting alls har varit trĂ„kigt, utan vi har haft det sjukt bra hela tiden och jag har inte blivit besviken pĂ„ nĂ„gon aktivitet vi har gjort eller pĂ„ nĂ„got stĂ€lle vi har varit.

Drömmar uppfyllda:
 Flera, flera stycken. SĂ„klart först och frĂ€mst att Ă„ka hit till Nya Zeeland, vilket jag har drömt om i nĂ€stan 10 Ă„r. Och Ă€ven att jag har besökt inspelningsplatsen av Hobbiton, vilket var nĂ„got jag verkligen verkligen ville göra. Det var faktiskt jĂ€tteghĂ€ftigt att stĂ„ mitt pĂ„ inspelningsplatsen och kĂ€nna igen sig frĂ„n filmen, och Ă€ven kĂ€nna igen sig nĂ€r man tittade pĂ„ filmen i efterhand. Ytterligare en dröm Ă€r ju som sagt bungyjumpen och skydiven.

BĂ€sta tiden: Hela tiden under resans gĂ„ng har allt varit sjukt kul och helt underbart. Jag har nog svĂ„rt att förstĂ„ hur lyckligt lottad jag Ă€r att jag Ă€ndĂ„ har rest runt och sett sĂ„ ofattbart mycket av det hĂ€r landet som Ă€r sĂ„ vackert. Jag har haft det hur bra som helst hela tiden.

SĂ€msta tiden: Tro det eller ej, men de sista dagarna under resans gĂ„ng i Auckland nĂ€r jag mĂ„dde vĂ€ldigt konstigt eftersom jag inte visste om jag var glad över att Ă„ka hem, eller ledsen över att Ă„ka hem. Jag var grĂ„tfĂ€rdig allt som oftast och jag hade helt enkelt en konstig kĂ€nsla i kroppen. Allting kommer ju reda sig nĂ€r jag vĂ€l kommer hem, men de sista dagarna pĂ„ resan var vĂ€l "sĂ€mst" om jag kan ens uttrycka mig sĂ„ grovt, just med tanke pĂ„ att jag inte riktigt kĂ€nde igen mig sjĂ€lv.

Finaste platsen: Det mĂ„ste i Queenstown och omrĂ„det runtom, bland annat körningen mot Glenorchy. Det kan ju bero pĂ„ att det var det första jag fick se av landet och att jag blev jĂ€tteimpad av det, men trots att vi har kört sĂ„ mycket har vi faktiskt inte sett nĂ„n plats som har varit finare Ă€n Queenstown. Det Ă€r ett helt underbart stĂ€lle och jag kan tĂ€nka mig att det Ă€r jĂ€kligt schysst pĂ„ vintern ocksĂ„.

Och nu nÀr jag har varit i det hÀr landet i dryga en mÄnad kan jag numera sÀga att jag har...
1. Först och frĂ€mst besökt Nya Zeeland, vilket har varit mitt drömresmĂ„l i nĂ€stan 10 Ă„r
2. Hyrt bil för första gĂ„ngen i mitt liv
3. LĂ€rt mig köra en automatvĂ€xlad bil
4. Hoppat Nevis Bungyjump, Australiasiens högsta bungyjump pĂ„ 134 meter
5. Tagit mig en tur i Nevis Arc, vĂ€rldens högsta gunga
6. Spelat frisbeegolf
7. Besökt skogen LothlĂłrien frĂ„n Sagan om Ringen-filmerna
8. BĂ„de legat i, gĂ„tt upp för och kört bĂ„de upp och ner för vĂ€rldens brantaste backe - Baldwin Street i Dunedin
9. Sett vilda Hector's delfiner som Ă€r vĂ€rldens minsta delfin
10. Hoppat fallskĂ€rm frĂ„n 12 000 fot, ovanför en glaciĂ€r dessutom!
11. Sett Mount Cook frĂ„n ovan
12. Vandrat pĂ„ Franz Josef Glacier
13. Sett Pancake Rocks vid Punakaiki
14. Druckit limemjölk (Huga!)
15. Paddlat i Abel Tasman National Park, Nya Zeelands minsta nationalpark
16. Sett Split Apple Rock, Nya Zeelands nĂ€st mest fotograferade objekt
17. Sett vilda Nya ZeelĂ€ndska pĂ€lssĂ€lar
18. Simmat med vilda sĂ€lar
19. Sett vilda Dusky delfiner
20. Ă…kt fĂ€rjan över mellan sydön och nordön
21. Besökt Nya Zeelands huvudstad - Wellington
22. Ă…kt Wellington Cable Car
23. Doppat tĂ„rna i Nya Zeelands största sjö, Lake Taupo
24. Plockat upp en liftare
25. KlĂ€ttrat upp för Mount Ruapehu
26. Sett Mount Doom pĂ„ riktigt
27. Besökt ett av vĂ€rldens mest vulkanaktiva omrĂ„den
28. Sett pĂ„ riktig underjordisk och vulkanisk aktivitet
29. Sovit i redig fislukt pĂ„ grund av all rök frĂ„n underjorden (Rotorua)
30. Besökt Hobbiton frĂ„n Sagan om Ringen
31. Kört bil i innerstan i Auckland, Nya Zeelands största stad
32. Blivit pĂ„backad av en annan bil sĂ„ lacken pĂ„ min bil repades
Och slutligen...
33. Varit otroligt aktiv nĂ€r det kommer till aktiviteter och saker att göra. Har nog aldrig varit sĂ„ hĂ€r pass aktiv pĂ„ nĂ„n semester, haha!

Dessa platser har jag besökt pÄ Nya Zeeland, i kronologisk ordning:

1. Queenstown
2. Glenorchy
3. LothlĂłrien (Paradise)
4. Dunedin
5. Christchurch
6. Franz Josef
7. Fox Glacier
8. Punakaiki
9. Nelson
10. Abel Tasman National Park
11. Kaikoura
12. Picton
13. Wellington
14. Taupo
15. Whakapapa Village
16. Mount Ruapehu
17. Waiotapu
18. Rotorua
19. Matamata (Hobbiton)
20. Auckland

PĂ„ nĂ„got vis kĂ€nns det nĂ€stan lite overkligt att jag nu ska Ă„ka hem. Jag har varit hĂ€r sĂ„ lĂ€nge och vant mig vid att leva ur en resvĂ€ska, inte stanna mer Ă€n ett par dagar pĂ„ samma stĂ€lle, Ă€ta nĂ€stan i princip bara pasta, aldrig fĂ„ riktigt rena klĂ€der och oroa sig över om det finns Internet eller inte pĂ„ det hostelet man kommer komma till. Men nu kommer jag inte behöva tĂ€nka pĂ„ det. Jag kommer kunna ha alla mina rena och vĂ€ldoftande klĂ€der i min garderob och byrĂ„. Äta underbar svensk husmanskost och kunna ha tillgĂ„ng till Internet nĂ€r jag vill pĂ„ dygnet. Allting kommer kĂ€nnas sĂ„ sjukt bekvĂ€mt nĂ€r jag vĂ€l kommer hem. TĂ€nk er att ha rena klĂ€der igen! Inga linnen med svettflĂ€ckar under armarna, trots att dom nyss har blivit tvĂ€ttade. Jag kommer Ă€ntligen fĂ„ ha alla mina klĂ€der pĂ„ mig som jag lĂ€mnade kvar hemma. Och för att inte tala om alla mina underbara skor! Och fĂ„ ta pĂ„ mig min gosiga vinterjacka och mina supermysiga Puma vinterskor. Jag kommer kunna gĂ„ till skafferiet, ta mig en knĂ€ckemacka och öppna kylen och ta pĂ„ Bregott och hushĂ„llsost och paprika. Och dricka ett glas ekologisk mellanmjölk till. Fan sĂ„ obeskrivligt hĂ€rligt!

Trots allt underbart, obeskrivligt, fantastiskt, roligt, sjukt oförglömligt jag har varit med om pÄ den hÀr lÄnga resan sÄ kommer det bli superskönt att Àntligen fÄ komma hem. Dock kommer det nog bli vÀldigt konstigt att stÀlla om sig till vardagen dÀrhemma och inse att jag faktiskt inte behöver oroa mig över att jag inte har bokat nytt hostel utan att jag faktiskt bor pÄ ett och samma stÀlle. Det enda jag behöver "oroa mig" för dÄ Àr ju istÀllet att betala rÀkningen varje mÄnad, men jag kommer ÀndÄ ha min fasta punkt i min och Fredriks lÀgenhet.

Jag har haft mina dagar dÄ jag ena stunden har tyckt "Fan sÄ bra jag har det hÀr och sÄ kul jag har det, jag vill inte Äka hem. Bara en liiiten stund till vill jag resa". Och andra dagar Àr det "Jag vill hem och vara i mitt eget hem och slippa trÀngas i det hÀr jÀvla köket och vÀnta pÄ att fÄ duscha eller tvÀtta". Det kommer troligen inte dröja lÀnge efter min hemkomst dÄ jag kommer bli sjukt deprimerad och rastlös och lÀngta tillbaka sÄ det kommer svida i hjÀrtat pÄ mig. Men jag vet ju innerst inne att jag vill Äka hem och att jag alltid, alltid, alltid kan sticka ivÀg och resa igen. Visst att det alltid Àr trist nÀr nÄgot underbart kommer till sitt slut, men det var ju lika trÄkigt nÀr vi alla skiljdes Ät i Cairns, eller nÀr My Äkte hem till Sverige till exempel. Men "life goes on" som man sÀger, och jag har ju fasen inte ens fyllt 20 Àn och jag vet att jag har otaliga Àventyr framför mig i livet.

MÄste ocksÄ sÀga att det Àr verkligen helt underbart att resa pÄ det hÀr viset. Att bara kunna Äka fram och tillbaka till olika stÀllen och hitta pÄ nya saker varje dag. Man vet att man har pengar, och att man helt enkelt vill spendera pengar pÄ det man tycker Àr roligt. Bara hoppa runt frÄn stÀlle till stÀlle utan nÄt jÀvla jobb att tÀnka pÄ, utan bara glida runt och göra nya saker hela tiden. Jag har vÀl aldrig egentligen tyckt att det har varit ordentligt jobbigt att resa pÄ det hÀr viset, utan det Àr bara nu nÀr det börjar nÀrma sig hemresa som det slÄr mig hur skönt det kommer vara att komma hem.

Jag ska inte sĂ€ga att det hĂ€r Ă€r min första och sista lĂ„ngresa för det varken tror eller hoppas jag pĂ„ att det Ă€r. Min första lĂ„ngresa Ă€r det ju sĂ„klart men jag hoppas verkligen inte pĂ„ att det blir den sista, dĂ„ allt som oftast resedjĂ€vulen i mig tar vid. Och jag kan ju bara sĂ€ga till alla jag kĂ€nner att om man har tillfĂ€lle och möjlighet, tid och pengar - Ă„k! Åk ivĂ€g! Åk ivĂ€g och se vĂ€rlden! Kanske inte nödvĂ€ndigtvis göra exakt samma resa som jag har gjort, men ta er ivĂ€g och se vĂ€rlden! Det Ă€r helt underbart och man vĂ€xer sĂ„ otroligt mycket som mĂ€nniska och man ser saker pĂ„ olika sett och man blir mer öppen och mer ödmjuk. Det kĂ€nner i alla fall jag att jag har blivit.

NÄgot som kommer vara konstigt Àr att inte skriva blogg igen mÄste jag bara sÀga. MÄnga av mina dagar har kretsat runt om att jag ska ta bilder pÄ allt jag gör för att lÀgga upp till er dÀr hemma och visa er vad jag har varit med om. Skriva om minsta lilla detalj om de saker jag har sett och gjort sÄ att ni har 100% koll pÄ det jag har upplevt hÀr. Om jag fÄr sÀga det sjÀlv tycker jag att jag har varit vÀldigt duktig pÄ att hÄlla er uppdaterade dÀr hemma, och jag hoppas att de flesta av er har haft koll pÄ vad jag har gjort. Jag kommer ha kvar den hÀr bloggen med samma adress Àven nÀr jag kommer hem eftersom jag förhoppningsvis snart kommer ge mig ut pÄ en ny resa, Àven om det kanske bara Àr en kortis. Jag har ju trots allt en Àventyrslysten pojkvÀn som mer Àn gÀrna vill se vÀrlden tillsammans med mig och dÄ kommer jag allt vara i full fart hÀr pÄ bloggen igen för att hÄlla er uppdaterade.

MÄnga har frÄgat mig om jag kommer fortsÀtta blogga nÀr jag kommer hem, dvs. om min vardag och sÄ, men det tror jag nog inte att jag kommer göra. Jag skapade ju den hÀr bloggen för att ha som en reseblogg, bÄde för er skull att ni ska kunna lÀsa om mina Àventyr och för min egen skull sÄ jag kan skriva av mig. Jag tror dessutom att jag skulle vara en rÀtt dÄlig bloggare om jag skulle skriva vardagligen, dÄ det för det mesta sÀkert skulle bli "Idag har jag inte gjort sÄ mycket" "Vet inte riktigt vad jag ska skriva" och sÄ vidare. SjÀlvklart skulle det kanske vara spÀnnande för er att lÀsa om den kommande flytten till Göteborg och mitt liv dÀr nere, men jag kÀnner inte att jag skulle orka ta mig tid att blogga regelbundet och ta bilder och lÀgga upp. "Hej, det hÀr Ät jag till frukost imorse", Àr kanske inte sÄ roliga bilder för er att se, haha. Hemma har jag ju ocksÄ mer regelbunden telefonkontakt med er, och sÄklart att jag trÀffar er mycket oftare Àn vad jag har gjort de senaste sju mÄnaderna sÄ behovet av att skriva av mig och berÀtta vad jag gör i mitt liv kommer troligen inte vara lika stort som det har varit hÀr. Men vem vet, jag kanske kommer pÄ nÄn dag att jag sÄklart mÄste fÄ berÀtta för er om mitt liv och att jag skapar en ny blogg dÀr jag bara pratar om mig sjÀlv, men sÄ som det kÀnns nu tror jag nog inte att jag kommer skapa en ny blogg. Men om jag skulle vÀlja att göra sÄ, sÄ kommer jag sjÀlvklart meddela er.

PĂ„ nĂ„t vis resonerar vĂ€l jag som sĂ„ att Nya Zeeland Ă€r ett land man nĂ€stan mĂ„ste Ă„ka till i sitt liv. Det Ă€r i princip sĂ„ lĂ„ngt bort frĂ„n Sverige du kan komma. Det ligger lĂ€ngst ner pĂ„ kartan och det Ă€r sĂ„ otroligt vackert att oavsett om man Ă€r naturmĂ€nniska eller inte sĂ„ blir man verkligen inte besviken. Jag har verkligen upplevt allt jag ville innan jag kom hit, och lite till. Det enda jag verkligen verkligen ville göra var bungyjump och hoppa fallskĂ€rm, vilket jag har gjort, och sen har vi ju gjort vĂ€ldigt mycket mer utöver det. Även fast det tar dryga tvĂ„ dygn att flyga hit, och att det Ă€r jĂ€kligt dyrt sĂ„ Ă€r Nya Zeeland ett land jag verkligen rekommenderar till alla jag kĂ€nner. Och om man tvekar minsta lilla just pĂ„ grund av avstĂ„ndet eller pengarna, sĂ„ kan jag bara sĂ€g att man verkligen inte kommer Ă„ngra sig nĂ€r man vĂ€l kommer hit. Det kommer vara vĂ€rt varenda slant, men dĂ„ ska man ju Ă„ andra sidan vara hĂ€r i ett par veckor sĂ„ man verkligen fĂ„r tillfĂ€lle att insupa det hĂ€r landet till fullo. Jag har ju nu Ă„kt kors och tvĂ€rs över hela landet men jag kĂ€nner Ă€ndĂ„ att jag inte direkt skulle tacka nej till att Ă„ka tillbaka hit igen. Det har kanske inte kĂ€nts som "hem" pĂ„ samma vis som Australien gör, men jag har ju lĂ„ngt ifrĂ„n gjort allt som man kan göra hĂ€r. Men som sagt, om ni tvekar - gör inte det, Ă„k bara. Det Ă€r helt oförglömligt.

Som sagt sÄ kÀnns det ganska mysko att Äka hem, och lÀmna den hÀr resan bakom mig. Minns vid ett tillfÀlle nÀr vi var i Airlie Beach, dÄ jag skrev pÄ bloggen att jag trivdes sÄ otroligt bra och hade sÄ jÀkla kul och att jag inte ens ville Äka hem. Min hemlÀngtan har kommit i vÄgor men pÄ slutet har jag ocksÄ kÀnt att sju mÄnader har varit en ganska lagom period att vara borta. Jag har saknat er sÄ sjukt mycket sÄ ni anar inte och det kommer vara helt underbart att fÄ trÀffa er alla igen. Men jag som Àlskar att resa sÄ otroligt mycket vet att det hÀr bara Àr början pÄ mitt resande. Förutsatt att jag inte kommer förlora alla mina pengar och sluta som en uteliggare sÄ vet jag att jag kommer fÄ se mycket mycket mer av vÀrlden Àn det hÀr. Det kommer troligen inte dröja lÀnge innan jag vill ge mig ivÀg igen, men dÄ kommer jag troligen ta med mig Fredrik eller nÄgon annan som kÀnner sig sugen pÄ reseÀventyr.

Även fast det hĂ€r (troligen) blir mitt sista inlĂ€gg pĂ„ Nya ZeelĂ€ndsk mark, hĂ„ll utkik efter ett nĂ€r jag har kommit hem, dĂ„ jag kommer skriva lite om hur resan gick och om hur det Ă€r att vara tillbaka i Sverige. Jag sĂ€ger troligen eftersom jag inte vet om jag kommer fĂ„ tillgĂ„ng till Internet pĂ„ Aucklands flygplats, eller kanske nĂ€r jag Ă€r tillbaka i Sydney. Kanske inte kommer skriva pĂ„ en gĂ„ng nĂ€r jag Ă€r hemma pĂ„ fredagkvĂ€ll, men under helgen kan ni förvĂ€nta er ett inlĂ€gg. Shit sĂ„ weird det kommer vara att inte behöva rĂ€kna om i tidszoner lĂ€ngre, utan det kommer vara samma tid pĂ„ dygnet för er som för mig, haha! Förutsatt att mitt svenska SIM-kort funkar och att jag hinner fylla pĂ„ med pengar sĂ„ kan jag ringa eller skicka SMS till er nĂ€r jag Ă€r framme, och det gĂ€ller vĂ€l framförallt mor och far dĂ„ det oftast Ă€r ni som vill veta sĂ„dant. Annars kan ju ni ringa mig pĂ„ fredagkvĂ€ll, dĂ„ jag landar in i Göteborg vid 17.20 pĂ„ eftermiddagen, om jag nu inte skulle hinna fylla pĂ„ mobilen.

De sista dagarna hÀr nÀr vi har varit i Auckland har jag haft en sÄn konstig kÀnsla i kroppen inför min hemresa. Vet inte om det Àr Ängest för att jag inte vill Äka hem, eller lÀngtan och förvÀntan för att jag vill Äka hem. Jag vet faktiskt inte vad det Àr. Har varit helt grÄtfÀrdig flera gÄnger utan att jag egentligen inte vet varför. Jag avlÀgger en rapport nÀr jag kommer hem som sagt...

Jag har egentligen sÄ otroligt mycket mer att skriva och jag vill ju sÀga allt jag kÀnner men för att ni inte ska bli sittandes hela natten sÄ rundar jag av nu. Detta tillsammans med Australienresan Àr helt klart vÀrldens bÀsta resa jag har gjort och jag Ängrar inte ett skvatt att jag hade Daniel att dela allting med. Jag har haft sÄ fruktansvÀrt roligt och upplevt nÀstan mer Àn jag kan ta in och jag har trivts sÄ otroligt bra.

De hÀr senaste sju mÄnaderna har verkligen varit de bÀsta i mitt liv. Jag Äker nu hem och Àr hundratusen gÄnger rikare pÄ upplevelser och erfarenheter Àn vad jag var nÀr jag kom hit. SÄ snart fÄr ni Àntligen se min vackra nuna igen! Jag har saknat er av hela mitt hjÀrta och det kommer bli helt underbart att fÄ trÀffa er igen.

Nedan fÄr ni ocksÄ en karta över Nya Zeeland sÄ ni kan se vart vi har varit.

Pussar och kramar pÄ er!
Snart ses vi!

februari 23, 2010

Shopping & bio

TyvÀrr var det inte lika fint vÀder idag hÀr i Auckland som det var igÄr. Visserligen kom vi hit pÄ eftermiddagen igÄr dÄ det var jÀttefint vÀder, och det klarnade upp och blev fint pÄ eftermiddagen idag ocksÄ, men förmiddagen förblev molnig. Gick ut vid 10-tiden och begav oss först till Sky Tower. Vi visste att man kunde Äka upp i tornet, men det kostade hela $28 och det tyckte jag var rackarns dyrt, men Daniel var sugen pÄ att Äka upp, sÄ han for upp medan jag vÀntade dÀr nere.

Vandrade sedan lÀngs med Queen Street som Àr huvudshoppinggatan hÀr, och kollade i diverse butiker. Jag trodde att Queen Street skulle vara ungefÀr lika lÄng som George Street i Sydney, eftersom jag har lite "Sydney-feeling" i den hÀr stan men den var knappt en tiondel sÄ lÄng som George Street. Fanns inte sÄ mycket butiker som vi trodde utan det Àr mest matstÀllen och banker.

Vid lunchtid gick vi till Westfield som Àr en stor galleria och kÀkade lite thai/kinamat till lunch. Strosade sen pÄ bakgatorna av Queen Street och dÀr blev jag ett par knallgula gympaskor rikare! Eller det Àr inga gympaskor, utan sÄnna i Vans-modell, dvs som man bara pluttar i foten i, utan snören eller kardborreband. Var dessutom 30% rea pÄ dom sÄ dom kostade bara lite över 150 kronor. Perfekt!

NÀr vi kom tillbaka till hostelet var jag som sagt ett par skor rikare, och Àven en vit bh med avtagbara band, en hÄrfÀrg samt lite souvenirer till vissa utvalda dÀrhemma. För Daniels del inhandlades en assnygg ljusgul t-shirt. Jag tog tag och fÀrgade hÄret pÄ en gÄng. Det blev bra som vanligt, men jag lyckades kleta fÀrg i hela pannan sÄ jag har nu mörkbruna flÀckar lite hÀr och var pÄ huden, haha. Fixade sen lite med mina naglar och Daniel började packa vÀskan sÄ smÄtt. KÀkade sen sista hostelmiddagen bestÄende av kyckling med indisk masalasÄs och ris. Imorgon hade vi tÀnkt lyxa till det med att gÄ ut och kÀka pÄ restaurang, sÄ det blev sista middagen à la hostel idag.

Gick sen ut pÄ stan en svÀng för att kolla in ett köpcentrum i nÀrheten, men det stÀngde fem och vi kom dit strax efter sex. Typish. Pallrade oss tillbaka till hostelet och vid halv Ätta gick vi mot bion, dÀr vi hade förhandsbokat biljetter för att gÄ pÄ "Avatar" i 3D pÄ en IMAX biograf. Det har ju varit sÄ mycket snack om Avatar överallt sÄ vi tÀnkte att vi kunde gÄ och se den nu nÀr vi Àr i storstan, sÄ man kunde se den pÄ en stor biograf. Och jÀÀÀÀÀvlar sÄ stor den var! Jag har egentligen aldrig funderat pÄ skillnaden mellan en "vanlig" biograf och en IMAX biograf, men skillnaden Àr att bioduken pÄ en IMAX Àr kanske tre-fyra gÄnger sÄ stor som en vanlig. Den hÀr IMAX biografen Àr förövrigt den enda pÄ hela Nya Zeeland.

Filmen höll pÄ i dryga tre timmar och den var faktiskt jÀkligt bra. Det Àr inte sÄ konstigt att det Àr vÀrldens dyraste film, för det Àr sjukt mycket specialeffekter men allt kÀnns ÀndÄ vÀldigt verkligt. Var mycket coolare att se den i 3D ocksÄ, vilket jag aldrig har gjort innan. Hade en trevlig kvÀll och nu sitter jag hÀr lÄngt efter klockan tolv pÄ natten och skriver det hÀr.

Ja, det hÀr blir troligen de sista bilderna jag kommer visa hÀr pÄ bloggen frÄn resandet, dÄ jag imorgon kommer slÀnga upp en bild pÄ en karta, i samma stuk jag gjorde nÀr jag skrev min sammanfattning om Australien. Imorgon blir det ocksÄ en sammanfattning om Nya Zeeland sÄ ni kan ju förbereda er pÄ ett lÄngt inlÀgg imorgon, haha!

Nattinatt! ♥

Sky Tower
 
The streets of Auckland...
 
Auckland
 
Sky Tower
 
VÄran gata dÀr vÄrat hostel ligger
 
Sky Tower
 
Sky Tower
 
Titta dÀr!
 
Daniel
 
Snyggingar med 3D-glasögon pÄ bion!

februari 22, 2010

Hobbiton & Auckland

Nu mĂ„ste jag sĂ€ga att jag har besökt ett stĂ€lle som jag har velat besöka enda sen första Sagan om Ringen filmen kom ut, och sen jag fick veta att man kunde Ă„ka dit - Matamata, Ă€ven kĂ€nd som Hobsala eller Hobbiton. Vi Ă„kte frĂ„n Rotorua vid halv nio imorse och kom fram till Matamata ungefĂ€r en timme senare. Gick till ett informationscenter och köpte biljetter till Hobbitonturen som skulle avgĂ„ vid 10.45. Strosade runt lite i Matamata och Daniel tog sig en kaffe innan vi tog bussen ut dit sjĂ€lva filmandet tog plats.

Har ju fĂ„tt rĂ€tt mycket information om bĂ„de Matamata och om familjen som Ă€ger farmen, sĂ„ det var inte endast snack om filmerna i sig. Familjen som Ă€ger farmen och landet dĂ€r filmen tog plats heter Alexander och dom har fortfarande fĂ„r och kor pĂ„ markerna, sĂ„ det Ă€r privat mark sĂ„ dĂ€rför kan man inte bara ta en bil och sticka dit sjĂ€lv och kolla. Vi betalade $58 för turen, vilket var enligt mig ett rimligt pris att betala för det vi fick se. Åkte frĂ„n Matamata vid 10.45, och kom fram ca. 20 minuter senare.

Egentligen ser hela landskapet runt Matamata ut som The Shire och Hobbiton men vi Äkte i alla fall in pÄ en smal grusvÀg dÀr fÄr sprang löst överallt. Stannade till pÄ diverse stÀllen och fick veta vart alla skÄdespelare hade haft sina husvagnar och vart dom hade blivit sminkade osv. Första stoppet medan vi fortfarande satt i bussen var dÀr man kunde se dÀr Frodo och Gandalf trÀffas i första filmen. NÀr Frodo sÀger "You're late" och Gandalf svarar "A wizard is never late, Frodo Baggins", sÄ man kunde se den lilla avsatsen Frodo stod uppe pÄ.

Åkte sen ner till parkeringen och började gĂ„ vandringen genom sjĂ€lva Hobbiton. Det första man sĂ„g var de resterande hobbithĂ„lorna som det nu finns 17 stycken kvar av, och vid inspelningen fanns det lite över 30 stycken. Lite varstans satt det foton uppsatta frĂ„n filmen sĂ„ man kunde förestĂ€lla sig lite lĂ€ttare hur det sĂ„g ut nĂ€r alltsammans var uppbyggt.

Gick sedan vidare och stod sen under det enorma Party Tree, frĂ„n första filmen nĂ€r dom firar Bilbos födelsedag. Stod dĂ„ pĂ„ fĂ€ltet framför trĂ€det dĂ€r sjĂ€lva festen pĂ„gick. Kollade sen in sjön som man kan se nĂ€r Gandalf och Frodo Ă„ker den hĂ€stdragna vagnen genom Hobbiton och dĂ€r stenbron som dom Ă„ker över en gĂ„ng har varit. DĂ€r satt det Ă€ven en skylt med en bild som var tagen ut över omrĂ„det och dĂ„ berĂ€ttade vĂ„ran guide att under inspelningen sĂ„ var det totalförbud pĂ„ att ta kort pĂ„ inspelningsplatsen för eget bruk, sĂ„ att inga bilder skulle lĂ€cka ut innan filmen var klar. Och den hĂ€r killen som tog det hĂ€r kortet jobbade med produktionen och visste sĂ„klart om fotoförbudet och  alla bilder man tog pĂ„ plats tillhörde New Line Cinema, dvs. filmbolaget som Ă€ger rĂ€ttigheterna till filmen. Och pĂ„ grund av fotoförbudet sĂ„ fick den hĂ€r killen sparken pĂ„ en gĂ„ng. Tyckte det var lite kaxigt att dom faktiskt hade satt upp hans bild pĂ„ omrĂ„det. För det var en jĂ€kligt bra bild, och han visste ju om förbudet, sĂ„ skyll dig sjĂ€lv sĂ€ger jag!

En annan intressant historia guiden berÀttade var att under inspelningen av Hobbiton hade filmbolaget tagit kontakt med Nya Zeelands regering om att det skulle rÄda flygförbud ovanför inspelningen, och att ingen fick flyga lÀgre Àn 5000 meter ovanför. Detta för att ingen skulle kunna ta kort eller filma omrÄdet frÄn luften. Om det nu trots allt skulle ske, blev flygplatsen dÀr planet skulle landa meddelat, och nÀr planet landade stod Konstapel BlÄ och vÀntade och konfiskerade alla kameror och all filmutrustning som fanns ombord, och piloten förlorade Àven sin licens och skulle aldrig fÄ en chans att fÄ tillbaka den. Trots att alla i flygbranschen visste om detta, hÀnde det ÀndÄ tvÄ gÄnger att piloter blev av med sin licens. Vissa kan helt enkelt inte hÄlla sin nyfikenhet i styr.

Gick sen runt till sjÀlva hobbithÄlorna och vi fick se den dÀr Sam bodde i första filmen, och kullen dÀr han bodde tillsammans med sin fru Rosa i sista filmen. Dom hade inte bevarat den hÄlan, utan det var bara kullen som var kvar. Den bÀst bevarade hÄlan var ju sÄklart Bag End, eller Baggershus som den heter pÄ svenska, dvs. dÀr Frodo och Bilbo bodde. DÀr kunde man gÄ in, men det var bara ett fyrkantigt rum i jorden, eftersom all inspelning inne i hÄlorna, skedde i en studio i Wellington, dÀr den mesta av produktionen tog plats.

VÄran guide frÄgade oss vid ett tillfÀlle om det var nÄgon av oss som kunde prata alviska. Det var vÀl ett par i gruppen som kunde nÄgra fÄ ord (Mellon = VÀn, Àr det enda jag kan). Han berÀttade dÄ att det var en gÄng ett par han hade med pÄ sin tur som pratade flytande alviska. Han mindes inte vilket land dom var ifrÄn, men frun kunde ingen engelska, sÄ mannen som kunde lite engelska, lyssnade pÄ guiden och översatte sen pÄ alviska till sin fru. Det Àr ju helt jÀvla sjukt hur lÄngt vissa mÀnniskor kan gÄ för att ta del av Sagan om Ringen historien. Men som han sa, att för vissa mÀnniskor Àr Sagan om Ringen som Bibeln, och MidgÄrd finns verkligen pÄ riktigt. Det var Àven en annan kille som var med pÄ en tur som kunde sÀga exakt vilka hober som hade bott i alla 17 hobÄlorna som finns kvar. VÄran guide berÀttade bara om den hÄlan Sam bodde i i första filmen och i sista, och Àven om Bag End. Inte ens han visste vilka hÄl som var bebodda av vilka hober.

Vandrade sedan upp ovanför Bag End och hade dÄ samma utsikt som Gandalf och Bilbo hade frÄn första filmen nÀr dom sitter pÄ en bÀnk och röker pipa i solnedgÄngen. Men det lustiga Àr att solen gÄr ner Ät andra hÄllet, sÄ nÀr dom spelade in "solnedgÄngen" var det faktiskt jÀttetidigt pÄ morgonen och det Àr en soluppgÄng man ser i filmen. Himlen Àr dock Àkta, sÄ det Àr ingen fejkad rosa himmel man ser, men det Àr en soluppgÄng istÀllet för en solnedgÄng.

PÄ ett par bilder som jag har sÄ syns det gröna staket runt ett par trÀd som nyligen har planterats. De trÀden Àr till för den kommande filmatiseringen av Bilbo som Peter Jackson faktiskt inte kommer att regissera. Han kommer vara medregissör men det Àr Guillermo Del Toro som ska vara regissör pÄ Bilbo, och det Àr inte Ian Holm (som spelar Bilbo i Sagan om Ringen) som ska spela Bilbo i den kommande filmen. Det Àr pÄ grund av att Bilbo handlar ju om sjÀlva Bilbos ungdom, och Ian Holm Àr ju idag nÀrmre 70 Är. Visst att man kan göra mycket med smink, men nÄgon mÄtta fÄr det vÀl kanske vara.

Tog massor med kort och jag tyckte det bara var sÄ himla hÀftigt att stÄ mitt i Hobbiton, dÀr det hade varit ett sÄnt pÄdrag med massa skÄdespelare och mÀnniskor. Som mest var det 400 mÀnniskor pÄ plats samtidigt, och filmatiseringen tog ca. tre mÄnader. Det tog ungefÀr nio mÄnader att bygga upp hela Hobbiton, och byggnationerna började redan 1999, dvs. för 11 Är sen! Dom hade Àven hjÀlp frÄn New Zealand Army som bidrog med stora maskiner sÄsom grÀvskopor och lastbilar för att grÀva upp omrÄdet och skapa vÀgar osv. Det Àr verkligen helt sjukt vilken perfektionist Peter Jackson Àr, och hur lÄngt han gick för att allt skulle se autentiskt ut.

Vid ett tillfÀlle nÀr vi stod nere vid sjön sa vÄran guide att om man tittar 360 grader runt sig fanns det just dÀr ingen bebyggelse, inga hus, inga vÀgar eller nÄnting som man skulle kunna relatera till nutid. Allt förutom ett litet skjul lÄngt över sjön. Men det hade blivit förklÀtt till ett trÀd under filmandet, och blivit tÀckt med grenar och löv för att man inte skulle kunna upptÀcka det. Jag vet inte om man ser skjulet i filmen, men det Àr nÄnting jag allt ska kolla upp.

Hur som helst sÄ Àr jag verkligen helnöjd med att vi tog den turen. Har hört av mÄnga som har Äkt pÄ den att det egentligen inte Àr sÄ mycket att se och att det inte Àr vÀrt pengarna. Jag tyckte helt klart av de inspelningsplatser vi har besökt hÀr pÄ NZ, att det hÀr har varit den bÀsta. Landskapet Àr sÄ otroligt vackert och man kÀnner verkligen igen sig frÄn filmerna. Men jag kan ju sÀga som sÄ att jag inte direkt kommer se filmerna pÄ samma sÀtt som förut. Det Àr inget jag kÀnner har förstört filmerna pÄ nÄt sÀtt, utan tvÀrtom, att jag nu kommer kÀnna igen mig och tycka att det Àr kul att jag har varit just dÀr. Jag tyckte i alla fall att det var jÀttekul att vi Äkte dit och det var verkligen vÀrt pengarna.

Vi lÀmnade sedan Hobbiton och Äkte till ett center som ligger i nÀrheten dÀr man kunde vara med pÄ en "farm experience", dvs. kolla pÄ nÀr dom klippte fÄr. Vi var vÀl inte sÄ sugna pÄ det, Àven fast det ingick i priset, och vi hade dessutom redan ringt till Kine för att trÀffas. Hon jobbar pÄ en bondgÄrd bara fem minuter frÄn Hobbiton sÄ hon kom med sin bil och hÀmtade oss. Jag vette fasen nÀr jag trÀffade henne sist men det var verkligen jÀttekul att se henne igen. SÄ vi tog hennes bil och Äkte hem till henne och hon bor hur fint som helst med utsikt över hela det gröna vackra landskapet.

TrÀffade mamman och pappan i familjen och Àven deras yngsta tonÄrsdotter. Satt och pratade lite med henne om hur det hade varit dÀr under sjÀlva inspelningen av Sagan om Ringen och hon sa att det var en jÀkla cirkus nÀr det höll pÄ. Hon sa att dom hade breddat vÀgen till dubbel storlek nÀr inspelningen började, eftersom det först bara var en smal grusvÀg som gick upp till omrÄdet dÀr dom filmade. Som hon sa, att omrÄdet dÀr dom bor hade först varit ett tyst och stilla omrÄde som nu hade blivit vÀrldskÀnt. Hon sa ocksÄ att mÄnga hade velat döpa om Matamata till Hobbiton, men förslaget hade röstats ner dÄ folk ÀndÄ mÄste inse att Hobbiton inte Àr en riktig plats, oavsett hur mycket vissa mÀnniskor vill tro det.

Tog oss lite fika hos Kine och Äkte sen en tur runt pÄ gÄrden och fick se nÄgra av familjens 240 kor, och vart Kine jobbar om dagarna. Hon skjutsade oss sedan tillbaka till Matamata och jag och Daniel tog vÄran bil och frÀste mot Auckland.

Och hÀr fÄr man verkligen en kÀnsla av att man Àr i en storstad. Auckland Àr ju Nya Zeelands största stad med 1,2 miljoner invÄnare. Auckland pÄminner faktiskt vÀldigt mycket om Sydney, bara det att Auckland Àr mycket mindre och husen Àr mycket "kortare", dvs. inga riktiga skyskrapor. Det som sticker upp mest Àr ju Sky Tower, dvs. ett torn i stil med Sydney Tower, och Sky Tower hÀr i Auckland Àr faktiskt den högsta byggnaden pÄ södra halvklotet med 328 meter. FÄr se om vi ska ta oss en tur upp dÀr nÄn dag beroende pÄ hur mycket det kostar.

Vi kom ju rĂ€tt sĂ„ "lĂ€mpligt" i rusningstrafiken och visste inte riktigt vart vi skulle parkera. Är ju svindyrt att stĂ„ ute pĂ„ gatan, sĂ„ vi skulle köra in pĂ„ en parkering som lĂ„g utanför vĂ„rat hostel. Precis nĂ€r vi stĂ„r pĂ„ gatan Ă€r det en bil som hĂ„ller pĂ„ att vĂ€nda, dĂ„ han hade parkerat pĂ„ höger sida av vĂ€gen, och skulle köra i motsatt riktning, sĂ„ han blockerade hela vĂ€gen. Han körde in pĂ„ en parkeringsficka pĂ„ vĂ€nstra sidan av vĂ€gen, dĂ€r jag trodde att han skulle parkera sĂ„ jag körde ju förbi, Ă€ven fast han inte hade stĂ€llt sig ordentligt i parkeringsfickan. Och dĂ„ hör vi bara ett reeeeeedigt skrapljud. Jahopp, dĂ€r rök lacken pĂ„ vĂ€nstra sidan pĂ„ vĂ„ran bil, dĂ„ idioten i bilen hade börjat backa ur parkeringen precis nĂ€r vi Ă„kte förbi. Jag blev ju skitnervös och helt oorienterad och var nĂ€ra att köra ner en tant mitt i allt, men jag svĂ€nger in pĂ„ parkeringen vi skulle till, och Daniel öser ut för att plocka idioten i bilen. Jag parkerar och efter en stund kommer Daniel tillbaka och dĂ„ var det en asiat som knappt kunde nĂ„n engelska som hade kört pĂ„ oss som bara "Solly, solly, my cal is okay". Ja men vĂ„ran jĂ€vla cal Ă€r inte okej, dĂ„ det blev en svart repa lĂ€ngs med hela vĂ€nstra bakdörren, och bak mot bakluckan. Daniel sa till honom att han skulle gĂ„ tillbaka till mig för att ringa till Jucy (vĂ„rat hyrbilsbolag) för att se om vi var tvungen att ta nĂ„gra uppgifter frĂ„n asiaten. Det tog en stund att komma fram pĂ„ telefon, men vi har ju full försĂ€kring pĂ„ bilen sĂ„ det Ă€r inget vi behöver betala och egentligen behövde vi inte snacka med asiaten eftersom allt skulle lösa sig Ă€ndĂ„. Men nĂ€r Daniel gick tillbaka sĂ„ hade asiaten stuckit sĂ„ man kan ju undra om han sover gott i natt dĂ„ han inte vet att vi hade full försĂ€kring sĂ„ han kanske vĂ€ntar sig en fet rĂ€kning inom kort. Det Ă€r som sagt inget att oroa sig för, utan vi har ju försĂ€kring sĂ„ det Ă€r inget vi mĂ„ste betala för.

Kom till slut in pÄ vÄrat hostel och checkade in och gick sen ut till bilen igen för att köra till en gata ca. 20 minuters gÄngvÀg bort, dÀr det var gratis att parkera. Den halvtimmen vi stod pÄ parkeringen utanför hostelet var vi tvungen att betala $12. Svinigt! Vandrade sen tillbaka genom stan och vi kÀkade gratis lasagne pÄ hostelet. Okej att det var gratis, men det var en ca. tvÄ tuggor "stor" lasagne, om ens det. SÄ vi gick och handlade lite efterÄt och jag tryckte i mig en fralla och torrostade jordnötter och Daniel köpte en glass. Tog det sen lugnt pÄ hostelet hela kvÀllen.

Imorgon Àr planen att vi ska ta oss an shoppingen i Auckland och kanske sightseea lite. Vi har ju ÀndÄ tvÄ hela dagar hÀr sÄ vi behöver inte direkt stressa.

HÀr har ni ett gÀng underbara bilder frÄn dagen. Se och njut och ni som inte har sett filmerna (det mÄste vÀl vara mamma och Gunnar som Àr de enda i hela vÀrlden), gör det!

Ha det bra allihopa, jag har det super!

Puss pÄ er

Gollumstaty i Matamata
 
Hobbiton
 
Hobbiton
 
Hej Hobbiton
 
HobhÄlor
 
Sjön dÀr stenbron gick över
 
Sams hus frÄn första filmen
 
The Party Tree
 
Hobbiton
 
Bag End
 
Bag End
 
Titta en hob!
 
Hobbiton
 
FrÄn sjÀlva filmen
 
Hobbiton
 
En till hob!
 
Hej Kine!
 
Köra bil
 
Framme i Auckland